Eftersom jag jobbar med både att arrangera egna resor men också all logistik för Mountain Guide Travel så finns det en sak jag har märkt ofta dyker upp: Kan man använda vanliga vandringskängor vid bergsbestigning?
Låt oss reda ut detta!
Om berget bara är en vandringstopp – inga problem alls!
Men om det är ett berg där du kommer behöva ha stegjärn eller klättra så skulle jag inte rekommendera det. Visst finns det stegjärn som fungerar även på vandringskängor (som i uthyrningen på Kebnekaise) men det är inget som rekommenderas för någon längre tur eller i mer avancerad miljö. Den typen av stegjärn sitter dåligt och är inte speciellt hållfasta på samma sätt som ett stegjärn som kan fästas på en känga som är stegjärnskompatibel (skon har en list baktill där man fäster stegjärnet) och framför allt: Kängan är för mjuk för att den ska fungera bra tillsammans med stegjärnet.
Den stora skillnaden mellan en vandringskänga och en alpin känga är att vandringskängan är mjuk och den alpina kängan är mer stiff. Detta gör att när du klättrar med en vandringskänga så böjer den sig vilket gör att det blir svårare och du får sämre hävstång i steget. Du får dåligt fäste och precision i mer teknisk terräng. Detta gör också att stegjärnet som går att fästa på skon sitter illa och obekvämt. Vandringskängan är oftast inte heller tillräckligt varm (för högre höjder) och många gånger behöver du gå in den under en lång tid för att den ska vara bekväm.
Den alpina kängan har en hårdare sula och är stabilare runt foten. Den har också samma material på sulan som en klättersko har vilket ger bra grepp för klättring och du kan stå på tåspetsen utan att skon viker sig. Du får bra fäste både på klippan och glaciär. Den är varm, ofta vattentät eller näst intill och många gånger finns inbyggd damasker som skyddar från att snö ska komma in i skon. Av alla de olika alpina kängor jag provat genom åren så har inga behövts gå in, de är bekväma från första steget. De finns också anpassade för olika typer av berg vilket innebär att de är olika varma och ibland dubbla eller tredubbla. Men framför allt: Stegjärnen sitter som de ska!
Det man kallar en stegjärnskompatibel känga är alltså en sko som har en list på klacken där man kan fästa ett stegjärn. Se bilden här:
Denna känga har även en list framtill så man kan fästa tekniska stegjärn på dem. Låt oss reda ut vilka olika typer av stegjärn och vilka fästen som finns:
STRAP
Det stegjärn jag nämnde tidigare som går att fästa på en vanlig vandringskänga. Fungerar okej i snö och på lättare leder som inte är speciellt tekniska men så fort det blir mer tekniskt än så eller isigt är de mindre bra då stegjärnen inte sitter tillräckligt stabilt och säkert och skon inte heller är tillräckligt stabil om du har en vandringskänga istället för en alpin känga.
Fungerar för Kebnekaise eftersom tiden man använder stegjärnet är så kort och terrängen är inte så avancerad.
SEMI AUTOMATIC
Det här är den vanligaste typen av stegjärn för mountaineering och bergsbestigning. Den har ett fäste man klickar på hälen på kängan (kräver en stegjärnskompatibel känga) och det gör att den sitter superbra på foten. Den har samtidigt ett tåfäste som fungerar på alla stegjärnskompatibla kängor. De flesta av mina stegjärn är av den här sorten när jag bestiger berg. De är oftast lättare och inte lika tunga som tekniska stegjärn och modeller som denna är jättebra i snö och på glaciär men fungerar även på is och klippa om det inte är avancerat. Om man ska göra en tur eller bestigning där man vet att det kommer vara både snö/glaciär och klippa kan jag rekommendera en modell som har kortare ”taggar” på sidorna exempelvis Grivel Air Tech. Det är också en lättviktsmodell (och vi gillar när saker inte väger för mycket i bergen). Den fungerar väldigt bra i mixad terräng som inte är för teknisk (som på Matterhorn). För mer teknisk klättring, kolla in nästa typ av stegjärn.
Fungerar toppen på berg som Mont Blanc och Island Peak, Gran Paradiso, Breithorn och Elbrus.
AUTOMATIC
Den här typen av stegjärn kallas ofta för tekniska stegjärn och de har en stålbar längst fram vilket kräver att det finns en list på din känga även framtill (som på bilden på kängan ovan). Den här typen av stegjärn används främst vid isklättring eller mer tekniska kanske mixade turer i bergen där det kan vara mycket hård is eller man kommer behöva klättra på en mer vertikal klippa. Dessa stegjärn är ofta lite tyngre och det är främst vid isklättring jag använder dem.
Fungerar bra för isklättring och mer tekniska rutter som en nordsida eller en brant mixad tur.
Om jag skulle ge en rekommendation till den som vill skaffa sina första stegjärn för bergsbestigning så är det ett klassiskt stegjärn semi automatic som ex Grivel G12
För den som ska bestiga berg och som inte ännu har skaffat sig alpina kängor så finns det några saker att tänka på:
Hur högt är berget? Dvs hur kallt kommer det vara? Detta kommer vara väldigt avgörande. Samtidigt: Kommer du bestiga fler berg och vill kunna använda samma kängor? Alpina kängor är ofta en dyr investering och det finns ingen som fungerar för alla berg. På Everest behöver du en stor 8000 m trippelboot men skulle du komma med den till Alperna och göra Gran Paradiso 4061 m så skulle du hata dig själv för skorna är så tunga, klumpiga och varma.
I Alperna så brukar lättare kängor som La Sportiva Trango Tech fungera bra på de flesta 4000 m toppar (jag använder dem eller ännu lättare boots som Scarpa Ribelle Tech OD) men inte på Mont Blanc som är närmare 5000 m. Där behöver man en varmare sko som ex La Sportiva Nepal Cube / EVO eller The North Face Summit Torre Egger. Men vill man göra Aconcagua, Island Peak eller Elbrus kan det vara värt att kika på en ännu varmare sko som La Sportiva G2 Evo som är en sko för 6000 m toppar som skulle fungera på alla de topparna trots att den kanske blir lite stor för Mont Blanc.
Ska man isklättra vill man hellre ha en lite mer slimmad och teknisk sko som La Sportiva G5 eller Scarpa Phantom Tech.
För lägre toppar där det inte är så kallt händer det väldigt mycket spännande också i utvecklingen just nu. The North Face lanserade sin nya modell Cayesh nyligen som är en hybrid av en trailrunning sko och en mountaineering boot och trenden går åt det hållet.
Jag gjorde själv Tour du Mont Blanc i en lätt trailrunning sko. Jag vandrade till Everest basecamp i lätta trailrunning skor och jag besteg hälften av Sveriges 2000 m toppar i trailrunning skor. Så länge det inte är terräng med avancerad klättring, extrem kyla eller behov av stabila stegjärn har jag gärna lätta skor på fötterna. Titta på guiderna i Alperna – alla har trailrunning skor eller approachskor utanför alpin terräng. För det är mer bekvämt och inte lika tungt. Så det kan också vara en idé.
Men om man har ostabila anklar så tycker jag ändå en sko som stabiliserar är en bra idé och inte en lätt trailrunning sko. Men framför allt med alla skor: Man ska ha den sko som är bekväm och som passar ens fötter.
På alpina kängor är det viktigt att ha lite utrymme vid tårna för när du går nedför så kommer du slå i dina tår annars och det vill du gärna slippa. Jag brukar gå upp en storlek eller ibland två på mina alpina kängor beroende på modell. Dessutom kanske man vill ha lite varmare och tjockare sockar.
Hoppas detta gjorde dig lite klokare inför din nästa bergsbestigning. Och om du vill träna inför den så har jag precis lanserat mitt PT upplägg där du får ett skräddarsytt träningsupplägg speciellt anpassat till dig och dina mål. Läs mer här!
Som vanligt i mitt träningscommunity på Facebook för vandring & äventyr bjuds det på inspiration, utmaningar, tips och pepp. Om du inte redan är medlem kan du bli det här!
Leave a Reply