Aconcagua är det högsta berget i världen utanför Himalaya och ett av ”Seven Summits”. Det är ett vulkaniskt berg i Argentina och det finns flera rutter upp till toppen. De vanligaste är via Horconess Valley (normalvägen) eller Vacas Valley (360 rutten).
Aconcagua är en trekking peak vilket gör att det inte krävs klätterkunskap för att bestiga berget. Beroende på snömängd så kan stegjärn behöva användas men annars är de tekniska svårigheterna små.
Den höga höjden i kombination med de starka vindarna gör ändå att bara en tredjedel når toppen på sitt första försök. För mig tog det tre försök:
Första gången jag var där var det för kallt och jag hade inte tillräckligt med erfarenhet av hur jag skulle ta hand om mig på bästa sätt i kylan så jag vände på toppdagen, halvvägs upp. Jag kände mig stark men jag kände inte mina fötter längre och mina händer slutade inte skaka. Det enda rätta var att vända och gå ned och ta hand om mig själv. Efter några timmar en en varm sovsäck med en varm vattenflaska vid fötterna var allt tillbaks till det normala igen.
Jag medverkade på en kommersiell expedition med Adventure Consultants och av oss 8 deltagare i gruppen var det endast 2 som nådde toppen. Förutom jag själv var det ingen mer som ens startade sitt toppförsök utan folk droppade av allt eftersom pga höjden eller guiden stoppade dem från att få göra ett toppförsök pga för dålig fysik. Jag lärde mig massor och kom hem hel. Jag hade bara hållit på med bergsbestigning i ett halvår när jag åkte på den här expeditionen men jag hade gått både en veckas alpin klätterkurs, varit på expedition på Elbrus och Mont Blanc innan plus gjort halva mitt 49 Peaks projekt så jag kände mig ändå hyfsat redo för att prova en tuffare utmaning.
Aconcagua är väldigt mycket tuffare än Mont Blanc och Elbrus. Skillnaden på 5000 m och 6000 m är mycket större än skillnaden på 4000 m och 5000 m. Aconcagua är precis under 7000 m. Luften är tunn och stegen är långsamma. Dessutom bär man all sin packning efter basecamp (om man inte hyr en egen porter). För att göra det lite lättare och dessutom jobba på vår acklimatisering gör man carry rounds mellan campen vilket gör att ryggsäcken ändå sällan väger över 15-20 kg.
Andra gången jag var där var året efter. Då åkte jag helt själv. Allt gick toppen men det var en säsong där vädret var riktigt stökigt. Det blåste jättemycket och var tuffa förhållanden på berget. Jag hade precis blivit ambassadör för The North Face och de hade skickat med mig ett fint basecamp tält, ett VE25 för tre-fyra personer. Det var lite väl stort och tungt för en person haha. Så eftersom det tog upp all plats i min ryggsäck fick jag gå två gånger mellan varje camp när jag skulle flytta. En gång med alla grejer och en gång med bara tältet.
Så när jag kom upp till camp 2 från camp 1 och såg hur de guidade expeditionerna blev serverade varmt te och fick komma in i uppslagna tält redan så fick jag tömma min ryggsäck och lägga stenar på innehållet och sedan gå ned igen och hämta mitt tält. Det är ett stort tält så att ensam sätta upp det i starka vindar är en konst. Först får man lägga massor med stenar både inne i och på tältet för det inte ska blåsa bort. Sedan får man wrestlas med att få i tältpinnarna samtidigt som man håller fast tältet. Och när det äntligen är klart så är det bara att gå och hämta snö i mängder som man behöver smälta innan man kan få sitt te och sin frystorkade middag.
Det var dåligt väder men jag valde ändå att gå mot toppen på den minst dåliga dagen. Den här gången startade jag lite senare på natten för att slippa gå när det var som kallast vilket gjorde att jag var den sista som gav mig iväg från camp 3 den morgonen. När jag kom upp till 6200 m ungefär hade de flesta expeditioner redan vänt och alla guider uppmanade mig att också vända ”det är för dåligt väder Emma, sätt inte dig själv i fara, du är helt ensam”. Så jag lyssnade och vände.
Tyvärr skulle jag hem på dejt i Alperna (jag hade träffat en kille på min expedition på Ama Dablam månaden innan som var från Australien och vi skulle spendera jul och nyår tillsammans i Alperna) så jag hann inget mer försök den gången. När jag kom till Alperna så blev jag dumpad av den Australienska killen så jag var lite arg på mig själv att jag inte hade stannat och väntat på bättre väder.
Min tredje expedition dit var en independent expedition jag var organiserade men utan att vi hade guide. Alla som var med hade erfarenhet och tog hand om sig själva. Denna gång hade jag använt all min tidigare erfarenhet för att ge oss bästa möjliga förutsättningar: Extra bra acklimatisering och extra många toppdagar för att ha tid att vänta ut dåligt väder. Vi nådde toppen på en perfekt dag: Soligt, nästan ingen vind och bara -15 grader.
Problemet med de kommersiella expeditionerna på Aconcagua är att de flesta bara har två extra toppdagar. Det gör att när det kommer ett oväder (som ofta varar en vecka) så får man ingen riktigt chans att göra ett toppförsök. Detta gör också att det slarvas med acklimatisering för att man ska hinna med. Det är såhär expeditionsföretagen tjänar pengar: På att du ska behöva komma tillbaka om och om igen. Jag tycker det är bullshit.
Om man lägger mycket tid och pengar och träning på att försöka bestiga Aconcagua så behöver man få en ärlig chans i alla fall. Att anledningen till varför man vänder eller inte klarar det inte ska vara att man slarvade med acklimatisering eller att det var dåligt väder och man hann inte vänta på en bra väderlucka.
Så jag satte ihop en egen expedition dit tillsammans med Mountain Guide Travel. Som enda företag har vi svensk IFMGA guide. Vi har många fler toppdagar än de andra expeditionerna och priset är i den lägre klassen jämfört med andra internationella expeditionsföretag. Om man är sugen på Aconcagua så ska man i alla fall spana in den här expeditionen. Här finns en länk:
https://www.mountainguide.se/default2.asp?Id=115&languageId=46
Det är tillräckligt många bokade redan för att resan ska bli av och om en till bokar så kommer jag följa med som expeditionsledare och fotograf och dokumentera äventyret. Jag tänker att det kanske finns någon i den här gruppen som vill bestiga Aconcagua och det vore ju superkul att få göra det tillsammans!
Jag rekommenderar att man har erfarenhet av hög höjd (kanske har man gjort Kilimanjaro / Elbrus eller Mont Blanc innan) och camping, att man kan slå upp ett tält och ”ta hand om sig själv” i en bergsmiljö. Man behöver ingen erfarenhet av alpin klättring men man behöver vara i god form och kunna gå med lite tyngre ryggsäck 5-6 timmar per dag på hög höjd. På toppdagen har vi lätt ryggsäck på ca 5-7 kg bara och den brukar bli ca 12-14 timmar lång upp till toppen och ned till camp 3 igen.
Är det någon annan i gruppen som bestigit Aconcagua? Vill ni dela er story? 🙂
Leave a Reply